Ellens OUMBÄRLIGA guide till bakturism

Mr. Holmes Bakehouse i San Francisco

Låt mig presentera hennes kungliga högfärdighet, vår strålande konung Ellen Den Bäste, självutnämnd kung över bakturism, elefantungar och minigrisar och allt bla bla bla, et cetera, et cetera, hurra, kör hårt.

Kära läsare, välkomna att sola er i min glans.

IMG_1293

Hmm … Jag kanske tog i lite väl hårt med den inledningen. Jag ber om ursäkt för det; storhetsvansinne går i släkten. Det var nog en släng av det jag fick när jag shoppade loss på det lilla bageriet Mr. Holmes Bakehouse i San Francisco i somras. Men nu går jag händelserna i förväg – låten oss börja där det började, det vill säga i början.

IMG_1329Fast sådant därnt är så svårt. Vad är egentligen början? Till att börja med (pun intended) så beror det ju på vilken livsåskådning man har – början kan vara en sak darwinistiskt sett men någonting helt annat rent kreationistiskt. Men vissa skulle påstå att för att något ska få en början måste något annat få ett slut, och då är ju frågan om inte själva början egentligen är slutet, eller rentav början på slutet. Så många frågor och så få svar. Det jag vet är i alla fall att jag befann mig i San Francisco i början av augusti, och det är även där den sjätte upplagan av Ellens OUMBÄRLIGA Guide Till Bakturism tar sin början. Som vanligt hade jag utfört omfattande efterforskningar innan min resa för att vara maximalt förberedd.

Och ändå sket det sig totalt.

IMG_1284

Mina medresenärer och jag släntrade nonchalant förbi Mr. Holmes Bakehouse en eftermiddag vid halv två-tiden, varpå vi möttes av en skylt. Sold Out. Rackarns bananer. Ytterst upprörd blev jag tvungen att vända mig till just bananer istället, för hur ska man annars orka promenera uppför de där satans backarna dag in och dag ut? Och visst är det underligt att så många av backarna i den där staden tycks gå uppåt och så få nedåt? Men det var ett sidospår. Och apropå den där genomgående forskningen jag hade utfört i början på min resa eller i slutet på min hemvistelse beroende på hur man vill se på saken så visade det sig att jag hade missat att efterforska öppettiderna – de stängde ju klockan två så det var inte så himlans underligt att det var utsålt klockan halv. (Som ett annat sidospår kan jag ju nämna sådär i förbifarten att min efterforskning mest hade bestått av att googla ”Most instagrammable bakeries San Francisco”. Varsågod för ännu ett bakturism-tips från mig som är guld värt. Ni kan tacka mig vid ett senare tillfälle, nu vill jag fortsätta mitt inlägg.)

IMG_1328

Mr. Holmes Bakehouse är nämligen enormt populärt. I en era av sociala medier gör sig delar av inredningen extremt bra i en genomsnittlig medborgares Instagramflöde. Dessutom är deras mest kända bakverk, en såkallad ”cruffin”, en bakelse av croissantdeg bakad i muffinsform med olika fyllningar, så populärt att folk börjar köa över en timme innan de börjar säljas klockan 9 varje morgon för en chans att prova innan de säljs slut. Jag själv är ju maniskt galen och besatt av sådana här grejer, men just det låter lite väl magstarkt till och med i mina öron.

IMG_1336Nej, för att undvika köerna totalt utnyttjade jag vid mitt andra försök min europeiska jetlag och knatade dit direkt när de öppnade. Faktumet att det låg många Pokéstop på vägen gjorde att jag var där några minuter efter sju, och slapp stå och vänta. Inhandlar man sex bakverk eller fler får man dem i en trevlig kartong och i mina öron låter det exakt så maniskt galet besatt som mitt storhetsvansinne kan tillåta mig att vara, så det slog jag till på. Jag kan även vittna om att nedanstående bakverk klarar av en halv dags bilresa på Highway 1 innan de förtärs, så massa beröm och komplimanger etc. etc. för det.

IMG_1335

Eftersom cruffinsarna inte skulle börja säljas än på ett par timmar slog jag till på det andra bakverk som Mr. Holmes Bakehouse är kända för – donutsen som byter fyllning varje dag. Detta gäller även cruffinsarna, och de aktuella smakerna återfinnes på etablissemangets Instagram @mrholmesbakehouse. Donutsen var helt gudomliga och den absoluta höjdpunkten bland bakverken. Favoriten var självklart den med hallon, men den med aprikos och mandel satt också där den skulle.

IMG_1332IMG_1333

Ovan skådar ni en Ube Puff. Ube är någon slags lila japansk sötpotatis om jag har förstått saken rätt, men det är det ju ingen garanti för att jag har. Oavsett så var den inte superintressant. Uben smakade inte jättemycket och annars var det bara puff pastry och rosa glasyr. Till höger avbildas en puff pastry med rabarber och vaniljkräm, men jag efterlyser MYCKET mer rabarber! Rabarber är ju bland det bästa som finns i den här världen (näst rabarberkräm), så varför man skulle snåla med den är bortom mitt förstånd.

IMG_1330 IMG_1334

Här ovan har vi de två sista bakverken jag provsmakade denna dag. Till vänster är en bostock med björnbär. Bostock är ett bakverk traditionellt gjort på dagsgammal brioche som doppas i smör och sirap för att inte bli torrt. Om det är så det går till även nuförtiden låter vi vara osagt, men jag är inte så kinkig så jag tycker inte det är hela världen. Jag skulle säga att det här bakverket snarare faller under kategorin supersötsliskig amerikansk frukost än fika, då det var mer som sött bröd, men något större fel på den var det inte, bara inte superintressant. Till höger har vi en jordgubbs- och jalapeño brioche bomb. Jag går ju igång på allt med udda ingredienser och långa knäppa namn, men som de flesta andra av bakverken från Mr. Holmes var den inte jätteintressant. Jalapeñon märktes av tydligt, men jag hade föredragit det om man hade känt av de andra smakerna mer så att själva kombinationen var huvudfokus i motsats till endast jalapeñon.

Eftersom att det var de sista bakverken jag hade att prata om idag skulle man kunna tro att det är slut på den här sjätte upplagan av Ellens OUMBÄRLIGA Guide Till Bakturism. Det stämmer också, men innan ni loggar ut måste jag proklamera lite, så håll tyst. Tack. Efter lång och djup eftertänksamhet och sånt inne i mitt huvud har jag bestämt att trots att man måste vara där så evinnerligt tidigt; trots att man måste stå i ljusårslånga köer; och trots att de flesta bakverken inte var de mest intressanta var Mr. Holmes Bakehouse ändå värt besöket. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att donutsen var de bästa jag ätit, och bara de gjorde mödan värd. Det enda jag ångrar är att jag inte köade för en cruffin, men man måste ju alltid ha någonting att komma tillbaka till. Maniskt galen och besatt 2.0!

FullSizeRender

Vad? Mr. Holmes Bakhouse

Var? 1042 Larkin St., San Francisco

För er som liksom mig själv fick IG i orientering: Så beredde denna destination mig inga problem överraskande nog! Antingen beror det på att området detta bageri återfinnes i är orienterat som ett perfekt rutnät, vilket förenklar för oss som tror att sydväst är ett regnplagg, eller för att jag precis har lärt mig hur man använder Google Maps. Vilken uppfinning, va? Tänka sig. Vad ungdomarna hittar på nuförtiden.

Hemsida: mrholmesbakehouse.com

Annonser
Standard

Processed with VSCO with c1 preset

Bakverk

Strawberry & Rhubarb Compote

Bild

image

Bakverk

Raspberry & Chocolate Cake

Bild

Processed with VSCO with hb2 preset

Bakverk

Elderflower & Pear Popsicles

Bild